Samunia

Igår på förmiddagen var det strålande solsken. Då var det vår. Typisk vår. Allt kändes annorlunda. Folk hade den där glimten i ögat, som på något sätt legat i ide hela hösten och vintern. Allt var underbart tills det framåt eftermiddagen blev månigt, kallt och blåsigt. Det är som om vädergudarna leker med oss. Jag tycker nån borde lära de en läxa, en gång för alla! 

Vår första uppgift i skolan fick vi igår. Vi ska göra våra egna dödsmasker och inspireras av en text vi fått. Hur gestaltar man då döden?

Kanske som Ingmar Bergman gjorde i Sjunde Inseglet?

Nyårsafton igår blev lyckat och trevligt. Malin och jag möttes upp i stan för att titta på fyrverkerierna och eventuellt gå nånstans. Väl på väg till fyrverkerierna stötte vi på några bekanta ansikten. Sali, trillingarna och Sara! Så tillsammans med dem räknade vi ner (eller ja, inte riktigt, ingen verkade ha en punktlig klocka) till tolvslaget och beskådade de i år något (väldigt!) mesiga fyrverkerierna. Bästa var när jag och Sali såg vad vi trodde var en raket som inte sköt iväg och trodde den skulle sprängas på marken nära oss. En snabb blick på varandra och så spinga skrikandes så långt ifrån den som möjligt, för att senare upptäcka att det var en sån där liten mark-smällar-puff-raket. Ja, så kan det gå.

Gott Nytt År allihop!

Imorse läste jag i Metro att en 49-årig man blev misshandlad på en fullproppad buss, då han ville skydda sin sambo som hade bett en ung kvinna att sluta röka i bussen och då mottagit ett knytnävsslag i ansiktet. Detta skedde för ett tag sedan, och idag är mannen delvis förlamad. Det jag inte förstår är hur folk bara kan stå och titta på när något sådant händer. Visst man kanske blir rädd att själv bli slagen om man yttrar något mot gärningsmannen, men måste människan vara så fruktansvärt självisk och titta på medan någon blir misshandlad?! Jag tar hellre emot några slag och hjälper den utsatte, än att titta på och klara mig undan. I detta fall var bussen också helt proppfull! Om alla hjälps åt kan man väl ändå hindra en liten skitunge på 17 år att ge sig hän på en 49-åring. Helt sjukt att folk är så fruktansvärt oansvariga. Pontus i klassen pratade för några veckor sedan om hemlösa och beskrev då en teori om varför folk inte agerar i första taget. Han berättade då att teorin visade att människan gärna agerar, men gör det ogärna först av alla. Om alla tänkter på det viset resulterar det i att alla struntar i att agera. Den teorin kan lätt appliceras här. Ändå skrämmer det mig att folk uppför sig på det sättet. För något år sedan var det ju en gravid kvinna som höll på och bli rånad i tunnelbanan, men hon vägrade att släppa taget om sin väska och blev istället släpad genom tåget. Och även här var det såklart ingen som grep in och hjälpte kvinnan. Vart är världen på vägen? Eller ska jag kanske säga Sverige? Jag tycker att det är självklart att sånt här ignorerande beteende är helt oacceptabelt. Tänk om du själv blev utsatt för misshandel mitt på ljusa dagen på en relativt folktät plats, och ingen kom och hjälpte dig? Hur skulle det kännas? 

Sen när jag stod i pendeltåget slog det mig också att samhället är på väg i helt fel riktning. Bredvid mig stod två killar i 18-årsåldern som precis hade träffat varandra. Den ena säger då, sådär nästan lite stolt, som om det vore coolt eller nåt: "Jag krockade morsans bil på fyllan". Där fick mina öron sig en rejäl smäll. VA?! Vadå på fyllan?! Alla vet väl att man inte ska köra på fyllan för att man då utgör en fara både för sig själv och andra. Han hade tydligen kört in i en lyktstolpe och hans mamma var bortrest då och fick veta om det först när hon kom hem från resan. Jag blir så förbannad på människor som inte tar såna saker på allvar. Tänk om denna människa i framtid blir någon annans död bara för att han inte tar rattfylleri på allvar?

På samma tåg steg det på en station på en man vars halva ansikte såg ut att vara förlamat och liksom hängde. Så fort han hittat ett litet hörn där han fick stå för sig själv sågs minst fem ansikten stirra på honom. Länge. Som om man inte har sett en förlamad person tidigare. Alla mammor har väl dessutom lärt sina barn när de var små att det är fult att stirra. Jag fattar inte att vuxna människor beter sig på det viset. Det är på tiden att folk växer upp. Om inte folk gör det och börjar inse att det mänskliga agerandet är nyckeln till framgång har Sveriges samhälle ingen framtid.

Tre "personer" som får mig att skratta

♥ Min familj
♥ Mina vänner
♥ Knasiga roliga personer

Tre saker som jag älskar

♥ Att skratta och att få andra att skratta
♥ Lancômes doft Hypnôse (jag sniffar på den nästan varje kväll innan jag går och lägger mig)
♥ Aerosmiths låt Dream On (så sjukt bra att jag får rysningar varje gång jag hör den)

Tre saker jag hatar

♥ Mina grannar
♥ Spindlar
♥ Blodpudding

Tre saker som finns på mitt skrivbord

♥ Min laptop
♥ En kruka med en massa penslar (mest oanvända)
♥ Mitt citrusträd

Tre saker jag gör just nu

♥ Skriver detta inlägg
♥ Lyssnar på Johnossi
♥ Smetar på lypsyl på läpparna (jag är beroende, jag vet)

♥ Bestiga ett högt berg (pappa tycker jag är dum i huvudet och kallar det att begå självmord, men fattat känslan)
♥ Volontärarbeta i Afrika
♥ Designa och konstruera en världskänd vacker och tidlös byggnad som människor kommer att uppskatta i hundratals år

(Jag kan rabbla upp tusen andra saker jag vill göra innan jag dör, för den som vill veta, haha)

Tre saker jag kan göra

♥ Dra mina armar framifrån och över huvudet till ryggen utan att släppa greppet 
♥ Simma fjäril
♥ Övertala personer (eller, oftast går det bra)

♥ Franska
♥ Nudda näsan med tungan
♥ Gå på händerna

♥ Franska
♥ Spela piano riktigt bra
♥ Sjunga fint

♥ De Volai (Ingen aning om hur det stavas, men det är en polsk rätt där man rullar ihop en kalkon- eller kycklingfilé och fyller rullen med smör och ost innan man panerar den)
♥ Sushi
♥ Mammas fisksoppa med saffran och grönsaker