Tisdag

När väckarklockan med sitt "pipipipip pipipipip It´s six twentyfive" ringde klockan 6.25 var det bara att trycka av den, känna smärtan i halsen och somna om igen. Ingen kritik för min del på morgonen. Såg dock till att pallra mig till skolan lagom till min egen redovisning av en skolkamrats projekt. Ändå kändes det något bättre att vara sjuk i skolan än att ligga hemma och tycka synd om sig själv. Sjukdom är nog väldigt mycket psykologiskt, fastän det mesta självklart är fysiskt. Men har man en positiv inställning så blir det helt enkelt bättre. Svårare än så är det inte! (Eller det kan man ju iallafall hoppas). Nåväl, efter en lyckad tvådagarskritik var det vernissage som gällde, med vin och chips såklart. Vad annars på Arkitekturskolan?! Sedan drog ett gäng från skolan till ett indiskt ställe på Roslagsgatan för en bit mat. Otrevlig personal och lite mat (iallafall för min mage, och Mattias också) men med hyffsade priser och ett gott sällskapet blev det riktigt trevligt. Nu är det te med honung som gäller. Och så kanske den där biten ingefära som det sägs ska vara bra att suga på för att lindra halsont. Om vi nu har någon ingefära i kylen...

Dagens bästa var dock när Ulf drog Bellmanhistorien med svinstian och Linda frågade ifall den finns på riktigt.
Ulf: "Ja Linda, den finns på riktigt. Eller den fanns iallafall 1748."


Ikappbloggning

Nu har jag inte bloggat på ett tag och känner att jag har tusen grejer att skriva om. Eller, nästan. Förra veckan i fredags var det inlämning av projekt tre och gissa om inte hela den veckan var stressig? Jag var tvungen att ta till vara varje enskild minut för att verkligen hinna göra klart allt. Ändå hann jag inte göra allt som jag hade tänkt. Aldrig hade jag trott att jag nån gång skulle vara på plats i skolan innan halv åtta på morgonen, men det var jag förra veckan. Och det bästa av allt: man var så speedad hela tiden att man inte ens var trött! Snacka om dåligt arkitektskolemönster man skapar...

Otroligt nog orkade jag pallra mig ut på fredagen och hänga med Mattias (en kompis från skolan) och co på en vandring genom stan innan vi hamnade på K-15. Sjukt roligt. Lite kul även att en av hans kompisar gick i min parallellklass på VRG. Därmed följde en degande lördag med en otroligt underbar Björn Gustafsson. Ingen missade väl hans enastående sånguppträdande?

Idag var det dock tillbaka till verkligheten och med det kritik av bland annat mitt projekt. Det gick skitbra! Hade aldrig trott att lärarkritikerna skulle vara så positiva, men det var de! Hade verkligen föreställt mig alla fel som de skulle ta upp, men när det aldrig kom under de 20 minuterna som min genomgång varade, så kände jag mig fruktansvärt nöjd. Hoppas bara det går lika bra med nästa projekt.

Och så till sist. Såg precis att Sidechild skrivit en kommentar i min blogg om att de har
koncertDebaser Slussen den 13:e mars. Wiho! Då åker jag till London. Roligt, men surt på samma gång. Och koncerten kostar endast ynka 80 kronor. Så för er lyckans ostar (eller inte om man tänker på Londonresan) som är hemma då, ta och pallra er dit! De är bra! Och sångaren har härligt fluffigt hår!

Det var väl allt jag orkar med för denna gång. Och en sak till. Är sjuk igen. Surprice surprice! Tata!


"Doris Lessing släng dig i väggen!"

Melodifestivalen kan slänga sig i väggen och tugga tegel med sina pisslåtar. Det enda sevärda under programmet är klart Björn Gustafsson. Detta är från förra lördagen. Undrar vad han hittar på idag... för visst skulle han vara med i varje delfinal?


Spargrisar och gitarrklinkande

Idag var nog den flummigaste skoldagen hittills. Lärarna hade organiserat en slags trekamp med en fjärde bonusdel. Först skulle vi rita en valfri begravningsanläggning på 30 min. Sen skulle vi byta med varandra och presentera förslagen enligt ens egen tolkning. Hur låter det t ex med en spargris som man går med döde farfar och slänger ner honom däri? Sen när spargrisen är full så åker grisens svans upp och munnen öppnas för att få ut de förmultnade kropparna och göra plats för nya som ska slängas i. Det var Tore som var arkitekten bakom detta helt unika förslag. Helt absurt roligt var det och självklart hade vi även en jury som även delade ut priser i form av barntvål, nudlar, cola, öl, choklad m.m. Jag och Johanna samlade även lite pluspoäng genom att baka semlor till klassen, vilket blev sjukt uppskattat! Så gott så! Man kan inte sluta undra hur vi kommer att bli som arkitekter när vi håller på så här hela dagarna... Bountakreativa iallafall!!

Måste få stoltsera lite med att jag under de senaste dagarna även har tagit fram gitarren och börjat klinka lite själv. Har börjat lite på Summerbreeze och även Lullaby av Creed. Så mysigt att spela, men det är så frustrerande att det tar sån tid att lära sig. Jag vill kunna ta fram gitarren och spela som om jag spelat hela livet. Varför kan inte världen fungera så? När man i framtiden kommer kunna designa sina egna barn borde det finnas alternativ med underbarns-egenskaper. Då slipper folk vara frustrerade och otåliga för att det tar sån tid att lära sig något nytt.




Lullaby - Creed
(Hittade ingen bättre filmfil, men det är ju sången som är det viktiga!)


Störtskönt

Delkritiken är avklarad och nu är det förberedelser inför en störtlugn och skön helg som gäller. Blev lite sugen på att se Anastasia... för tjugoelfte gången. Men först blir det uppladdning med god middag - tatar!! En underbart god polsk maträtt som kanske inte låter lika bra när man beskriver den i ord. Rått kött (nöt eller häst tror jag att man ska ha) blandat med äggula, lök, konserverad gurka och kryddor. Fyyyyyy, säger ni säkert, mums, säger jag!