Samunia

Teatern/operan igår var ingenting av vad jag hade tänkt mig. Det visade sig att skådespelarna var mimare (eller vad det nu än heter) och det tog ett tag innan jag insåg att det inte var de som sjöng. Vadå, en person kan väl hoppa runt och dansa samtidigt som de sjunger opera så högt att det hörs ut över hela läktaren?! Jaja, i min lilla värld finns det såna människor iallafall. Trots att man inte förstod 4/5 av vad teatern handlade om lyckades Carro, hennes syster Kristin och jag hålla oss kvar ända till slutet. Små rolig var den ändå och så bjöd den på en smärre chock när en av de manliga skådespelarna kom ut på sen helt naken. Ja, så kan det gå.

På hemvägen visade det sig att det var strömavbrott i hela Skälby/Barkarby och det var lite småroligt när folk skulle gå ner i tunneln från pendeln. Folk gick in i varandra och trampades på tårna. En del var smarta nog att använda det svaga ljuset från mobilerna som ficklampor. Det var som att gå mot ljuset som man säger att man gör när man dör, fast tvärtom, som att gå mot mörkret, helvetet. Tur att jag iallafall hittade ut. Det var gårdagens äventyr.