Samunia

Jag förstår mig inte på mitt huvud. Imorse vaknade jag av mig själv och var inte alls trött. Sedan under fysiklektionen kände jag att ögonlocken försiktigt blev tyngre och tyngre. När jag väl var på väg till pianolektionen och polskan så trodde jag verkligen inte att jag skulle klara av dagen. Jag var så fruktansvärt trött. Och då menar jag inte trött som i att ta en liten tupplur, utan trött som i att sova i 100 år! Hemskt. Och snart ska jag på träning. Sen får jag sova. Iallafall i åtta timmar.